Louise & Jennifers praktikplats - Förskola

Hej på er!
Här kommer ett inlägg om förskolan som Louise och Jennifer är på.

Förskolan som vi är på ligger en bit utanför, i en ort som heter Unkel. Vi åker buss 10-15 minuter dit och hem varje dag. Förskolan har ett öppet koncept och endast en avdelning. Det betyder att det är över 100 barn i åldrarna 1-6 år, på en och samma avdelning. Det har vi ju inte i Sverige, så det var en stor skillnad man la märke till.

Förskolan är i 2 byggnader, i den "lilla" håller dom minsta barnen oftast till. Där finns det leksaker, lekställning och utegård som passar både de minsta och de lite äldre. Det är även här de små barnen sover.
I den andra byggnaden, som är stor med flera olika rum, håller alla andra barnen till och även de små ibland. Här finns det ett rum som är en gymnastiksal, ett "labbrum", målarrum och ett kloss/lego/byggrum, det finns även en utegård vid denna byggnad. Det är även i den stora byggnaden matsalen ligger.

Dom stora skillnaderna som vi blev lite chockade över och som vi tycker är lite konstigt är att barnen får göra väldigt mycket som de vill. Det är väldigt ostrukturerat och inte så stränga regler på vad barnen får göra och inte göra känns det som. Det är väldigt högljutt och kaosigt helt enkelt utifrån vad vi är vana vid i Sverige. I matsalen är det inte alltid lärare, barnen springer runt där och tar mat från varandra och det är stimmigt. När barnen ska ut, och även lärarna, så springer alla in och ut genom lekrummen. Så barnen går inte ut en viss tid utan kan springa in och ut när dom vill, förutom dom minsta som ibland går ut tillsammans på den lilla gården. Men även där går man ut genom lekrummet, vilket gör att det blir väldigt skitigt och barnen går ibland omkring med uteskor och jackor inne och utan utekläder ute. Dom har inte heller någon direkt samling med barnen i den stora byggnaden, som man har i Sverige. En annan skillnad vi la märke till är att dom inte tröstar barnen på samma sätt som i Sverige. Gråter ett barn är det inte alltid lärarna tröstar det och frågar hur det är, och om något barn är elakt mot något annat så pratar lärarna nästan alltid bara med det elaka barnet och frågar inte hur det är med den utsatta.

Barnen får springa mellan rummen och leka och det sitter 1 ibland 2 lärare i varje rum som håller koll på barnen. Det vi har fått göra den första veckan är att gå omkring och kolla vad som händer i de olika rummen och byggnaderna, leka med barnen och bara ta in alla intryck och skillnader.
Det är väldigt svårt att kommunicera med både lärare och barn då nästan ingen kan engelska. Men man får bara se glad ut, le och skratta helt enkelt! Det är även svårt att veta vad man ska göra och när man ska säga till barnen att de inte får göra som de gör, eftersom vi inte förstår språket och vet vilket barnen faktiskt får göra och inte får, då dom får göra saker som vi i Sverige inte skulle ha tillåtit.

Det kändes väldigt kaosigt och jobbigt i början av praktiken men ju mer vi kommer in i det ju bättre känns det. Det kanske låter som världens kalabalik när vi beskriver, eftersom det är sån stor skillnad på denna förskola och de i Sverige då det är väldigt ostrukturerat och livligt, men man vänjer sig allt eftersom. Barnen börjar lära känna oss mera och de blir lättare att leka med dom även fast vi inte kan kommunicera med varandra via språket.

Vi ser fram emot dessa 2 veckor som är kvar och vi tycker det är väldigt spännande att se hur stor skillnad det är och se vilka positiva/negativa konsekvenser detta koncept har.

Håll koll för mer information från oss om förskolan!